tisdag 13 november 2012

Juridiska och historiska fakta som borde beaktas vid FN omröstningen om Palestina (del 4/4)

Förhandlingar
Resolution 242 förutsätter att det skall föras fredsförhandlingar mellan parterna i konflikten för att man skall uppnå säkra och trygga gränser för alla parter i stället för vapenstilleståndslinjen från 1949.
Detta bekräftades i Osloavtalet 1993 där det sägs att frågor som gäller bl.a. Jerusalem, flyktingarna och gränserna skall avgöras i förhandlingar.
Detta bekräftas också i det brev som Arafat sände till Israels premiärminister Rabin 1993 där det sägs: PLO förbinder sig till fredsprocessen för Mellanöstern och till en fredlig lösning på konflikten mellan parterna och deklarerar att alla de kvarstående frågorna skall lösas genom förhandlingar.
I Oslo II från 1995 sägs det attt ingendera parterna skall vidta några åtgärder som förändrar västbankens status.
När paelstinierna vänder sig  till FN för att bli erkänd som en icke medlems stat är detta ett brott mot ett ingånget internationellt avtal och ett brott mot givna löften.
Om Palestina erkänns som en stat utan att ha slutit fred med Israel betyder det att omvärlden erkänner en stat  vars ledare och styrande  partier strävar efter att förinta en av sina grannstater. Fatah, Hamas och PLO har alla förintanted av Israel inskrivet i sina stadgar.
FN:s roll 
Palestinierna kommer denna höst med största sannolikhet att vända sig till FN:s generalförsamling för att få ett erkännande.Detta efter att försöket i Säkerhetsrådet misslyckades senaste höst.
FN:s generalförsamling har inte makt att göra juridiskt bindande beslut. Den kan bara ge rekommendationer.
En resolution från generalförsamlingen kan därför inte skapa en ny stat i juridisk mening.
According to one illustrious former President of the International Court, Professor, Judge Schwebel:
The General Assembly of the United Nations can only, in principle, issue „recommendations‟ which are not of a binding character, according to Article 10 of the Charter of the United Nations.

Professor Arangio-Ruiz, who wrote what was considered "perhaps the most comprehensive" treatise ever compiled on the normative role of the UN General Assembly, went so far as to conclude that:
the General Assembly lacks legal authority either to „enact‟ or to „declare‟ or „determine‟ or „interpret‟ international law so as legally to bind states by such acts, whether these states be members of the United Nations or not, and whether these states voted for or against or abstained from the relevant vote or did not take part in it.

En omröstning i FN ger alltså inte palestinierna en egen stat även om de skulle få en stor majoritet bakom sin resolution. Enda vägen går via förhandlingar med Israel i enlighet med tidigare gjorda avtal och löften.

Texten baserar sig på uppgifter från boken Foundations of the International Legal Rights of the Jewish People and the State of Israel and the Implications for the Proposed New Palestinian State 
 skriven av Dr. Cynthia D. Wallace.

 Dr. Cynthia D. Wallace received her PhD in international law from Cambridge Univeristy. Her international law career spans some thirty years and she has held academic and senior diplomatic-level posts.


Här kan man läsa ett engelskt sammandrag av boken.    


Inga kommentarer: